Jag och min vän Johan hade denna kväll, som var en av de sista som Bon Lloc fanns, beställt bord i landets ledande restaurang. Det var andra gången jag besökte stället, och det var första för Johan. Vi började med att dricka upp en flaska Louis Roederer på mitt hotellrum för att fira att kvällen äntligen var här. Inte så lysande skulle det visa sig...

Väl på restaurangen var det mest välbeställda människor, och så jag och Johan. Det känns som att det ofta på denna typ av restaurang mest är folk som äter där för att det är dyrt, inte för att de vill upptäcka något fantastiskt. Nåväl, det f år nästa blogginlägg handla om. När vi läste menyn tog vi ett glas Blanc de Blanc, för att släcka törsten och hålla igång det härliga champagneruset. Vi tod den stora avsmakningsmeny med tillhörande vinpaket. Måltiden var helt fantastisk, och ligger på min Topp 5 över bästa måltiderna jag ätit.

Det som gjorde denna kväll annorlunda mot andra kvällar, då jag utforskat olika restauranger, var mängden alkohol. Vi började som sagt med champagne i mängder, för att därefter gå över till vinpaketet som hörde till menyn. Det var totalt 6 rätter samt lite gott mellan dem. Detta gjorde så klart att både jag och Johan var ganska förfriskade när vi kom till lammrätten, som bestod av ett dilamm och ett gräslamm. Vi fick in ett underbart rödvin som passade perfekt till rätten. Efter ett tag så fick vi in mer vin, och såg till vår förvåning att glasen var smustiga. Det såg ut som att de hade glömt att diska dem... Eftersom vi båda tyckte att detta var mycket dåligt för en restaurang av denna kaliber, kontaktade vi kyparen. "Ursäkta, men våra glas är smutsiga..." sade vi med en förlägen ton, då vi inte villa skämma ut restaurangen som så väl smekte våra smaklökar. Kyparen tittade på oss förundrat, tvekade en sekund, och tog sedan bort glasen, varpå vi fick in nya som fylldes med vin. Vi var nöjda och måltiden fortsatte i en kavalkad av smaker. Vi blev så sugna på efterrätten som serverades på bordet bredvid, att vi bad om att få denna rätt likaså, utöver de efterrätter som fanns på vår meny.

På väg hem genom novembernatten var tonerna glada och högludda, som de skall vara en kväll som denna. Vi lade oss båda med ett leende på läpparna, medvetna om att vi var bland de sista som fick äta på en av Sveriges genom tiderna bästa restaurang. Dagen efter och frukost på något fik runt Stureplan. Kaffet smakade gott så här dagen efter, när jag och Johan pratade igenom den upplevelse som vi precis vait med om. Vi kom in på det där med vinglaset som var smutsigt, och plötsligt slog det oss. Då lammrätten var en huvudrätt, fick vi två glas vin till denna rätt. Självklart serverade i samma glas.

Att dagen efter inse varför kyparen tittade så förundrat på dessa två överförfriskade ynglingar, som trodde att de visste något om vin och mat, är bland de pinsammaste ögonblick jag varit med om i mitt gastronomiska liv. Att han inte sade någonting till oss skall han ha all heder för, då han kunde fått oss att skämmas på plats, vilket hade tagit udden av kvällen. En stor eloge till dig, om du mot all förmodan läser detta.

Tack för de underbara måltider du givit mig Mathias!