Topp 5 Kokböcker

Long time no seen!

Det är dags att damma av Topp 5 kategorin igen. Denna gång kommer kokböcker att bedömas, som jag pretentiöst nog använder ganska lite för att laga mat. Däremot är de en underbar källa till inspiration! Att kombinera olika råvaror är för mig det fundamentala, att sedan tillreda dessa på bästa sätt är nästa steg och att presentera maten så att den ser aptitlig ut är det slutgiltiga steget. Om man hela tiden enbart förlitar sig på recept blir inte matlagning något roligt. Man kan likna det med de målarböcker man hade när man var liten. Alla konturer var färdigifyllda, och sedan skulle rött vara i rutorna med siffran 1, blått med siffran 2 osv. Självklart måste man lära sig grunderna med hjälp av recept, men sen skall man använda kokböckerna som inspiration är min åsikt. Våga prova, våga göra fel, våga testa råvaror och kryddor som du inte tidigare jobbat med. Byt ut kycklingen mot fläskfilé, torsken mot markill och potatisen mot morötter. Om ingen provar något som inte prövats tidigare kan vi aldrig få utveckling!

Nu, efter denna pretentiösa moralpredikan, till min topplista. Jag har någonstans mellan 50-70 vilket är många, men samtidigt enbart någon promille av hur många som finns. Min lista är med andra ord inte något facit, bara en guide till de 5 jag värdesätter högst.

1. Anthony Bourdains Franska Kök
Aldrig har en kokbok skrivits med sådan brinnande lust eller ofantlig kärlek med matlagning. Författaren är oödmjuk, arrogant och burdus. Han ger oss sina recept på de franska klassikerna till några moderna rätter, men allting handlar om kärlek till mat och att det inte finns några genvägar. Skall ni bara köpa en kokbok, köp denna! Detta är sannerligen ett mästerverk, och han skriver på ett sätt att man undrar om det verkligen är en kokbok, då det är lika mycket text som det är receptlistor. På nästan varje uppslag döljer det sig något som man kan skratta åt, vilket är mycket ovanligt för en bok av detta slag.  KÖÖÖÖÖÖP!

2. El Bulli, 1998-2002
Världen bästa restauratörs första översättning på engelska. Jag kommer ihåg att jag letade länge innan jag hittade ett engelskt förlag som sålde den över nätet. Den kostade typ 3000 kronor och väger närmare 5 kilo. Fantastiska bilder och ett seriöst försök att visa hur hjärnan på Ferran Adria fungerar. Hur tänkte han då han skapade de olika rätter som idag är grunden till den moderna kokkonsten med sina olika konstgjorda texturer. Jag kommer nog aldrig laga några recept från denna bok. Ingredienserna går inte att få tag i och maskinerna som krävs får inte plats i ett normalstort hus. Denna bok lämpar sig bäst för de som söker en inspirationskälla, inte en bok med recept. Det finns nämligen inte ett enda recept på de 500 sidorna. De fick inte plats, utan lades på en bifogad DVD.

3. Bon LLoc, Mathias Dahlgren
Efter mina besök på Bon Lloc kände jag mig tvingad att köpa Mathias Dahlgrens kokbok. Detta är en fantastisk receptbok, där jag har lagat många och åter många rätter. Aldrig har jag kommit i kontakt med en kokbok som har så underbara recept och som samtidigt är så lämpat för hemmaköket. Underbara smaker blandas med härliga bilder och små berättelser som gör att man lär känna Mathias och hans matfilosofi lite bättre. Lättlagad gourmetmat för den vane hemmakocken.

4. Pontus by the Book
utsidan består av råvaror och återigen råvaror. En hare hänger och mörar till sig, blomkål, olja, gåsfett, tryffel, kaviar, morötter osv. Som ett smörgåsbord av icke ännu tillagade delikatesser. Redan här blir man sugen på att bolla med de olika råvarorna. Härliga recept med mycket dyra råvaror. Jag hann tyvärr inte äta på The Green House innan de stängde, men kan alltså trots detta äta några av de klasssika rätterna, som tex Toast Sven-Philip Sörensen eller Foie Gras au Torchon. En smart grej med denna kokbok är att den kommer i två delar, en för bokhyllan med fina bilder osv, samt en för kökets hårda miljö med sämre papper och utan bilder.

5. Sopranos Kokbok
Inte särskilt snygg, inte särskilt häftig utan snarare ganska enkel och kommersiell. Man kan ju tycka att det bara är ett sätt att tjäna mer pengar på en redan populär serie. Men sanningen är att när det gäller italiensk mat så håller jag denna högst. Klassiska råvaru fokuserade rätter com lagats av bönder på de italienska bondgårdarna i flera hundra år känns det som. Inga konstiga ingredienser, bara härliga råvaror som får lyfta fram varandras smaker. En perfekt kokbok för den som gillar italiensk mat och vill lära sig mer om varför det smakar så gott på semestern.

Se så, surfa nu in på adlibris eller bokus eller något annat ställe där ni kan lägga en order, för ni klarar er inte utan dessa böcker!

Buenas noche!

Peter

Topp 5 Råvaror

Jag har idag suttit och klurat på vilka jag tycker är de 5 bästa råvarorna, och inser att det inte är möjligt att skriva en lista som denna, då en topp 5 lista främst syftar till historia. Och vilka är de 5 bästa råvarorna någonsin? Inte en aning, så denna lista blir en lista som visar vilka råvaror jag gillar bäst just nu.

Idag är det alltså följande Topp 5 lista gällande råvaror/smaker::

1: Smör
Det är få rätter som blir sämre av en klick smör. Detta underbara fett som är så viktigt i de allra flesta rätter. Jag använder aldrig margarin, bara Smör och olivolja. Olivolja har dock en relativt besk smak, medans smöret är lent och sött. Dock önskar jag att smörutbudet var större än det är idag. I Sverige finns det bara ett smör, som dock har olika salthalt. Det vore härligt om olika mejerier kunde göra sitt egna smör, precis som de gör ostar, mjölk och grädde. Mer smör åt folket!


2: Gåslever
Denna moraliskt tvivelaktiga och omstridda råvara tar trots allt en given andraplats. Jag vet att man borde vägra äta det, men jag kan tyvärr inte det. Jag är för svag, och faller för frestelsen varje gång. Och när jag säger gåslever menar jag inte någon paté, utan jag pratar om färsk, halstrad gåslever. En av mina bästa vänner sade att han inte gillade gåslever. jag frågade om han ätit halstrad någon gång, och eftersom han inte hade gjort det bjöd jag honom på halstrad gåslever med sauternesgelé, stekt brioche, vaniljkokta rödbetor, samt koncentrerad balsamico. Han har nu ändrat uppfattning om gåslever.


3: Citron
Citron är lysande gul, med ett beskt skal och en sur juice. Enda sättet att öka syrligheten i en maträtt är genom någon citrusfrukt, och citron är den absoluta kungen av dessa. Tillskillnad från lime, som har en aning beska i sin juice, är det enda man uppfattar i citronen syrligheten. En enastående frukt som jag tycker kommit lite i skymundan för limen, dess gröna lillasyster.


4: Ingefära
När jag var liten och började intressera mig för mat, gick jag på upptäcksfärd i mammas kryddskåp. Vad smakade alla dessa kryddor egentligen. Och som alltid innan man skall smaka på något luktar man på det för att få en föraning om vad som väntar. När jag tog den gula burken märkt ingefära, möttes jag av en söt lukt. OK, godis tänkte jag men så var ju inte riktigt fallet då smaken är het och stark likt chili. Aldrig har en råvara förvånat mig så mycket som denna gång. 


5: Koriander
Dessa gröna små blad som smakar likt inget annat, upptäckte jag på en mycket skabbig mexikansk restaurang i södra USA för ett antal år sedan. I tomat salsan träffade jag på denna smak som jag aldrig kännt tidigare, så jag frågade vad det var för något. "Cilantro" fick jag som svar och hade inte en aning om vad det kunde vara. Något år senare hittade jag samma smak i en asiatisk rätt hemma i Sverige, och fick på samma fråga svaret  "Koriander". Då visste jag äntligen vilket ord jag skulle leta efter i matbutikerna.








Topp 5 Bästa Måltider

En av mina favoritfilmer, Ratatouille... Nej, det är det inte. Det är däremot High Fidelity med John Cusack i huvudrollen. Hans karaktär, Rob Gordon, gör hela tiden Topp 5 listor, vilket jag tänkte införa här. Topp 5 listor kan man göra hur många som helst inom mat. Det kan tex vara Topp 5 råvaror, Topp 5 maträtter, Topp 5 besvikelser osv. Nedan min första lista, och kanske den tyngsta, Topp 5 bästa måltider.

1: Esperanto, hösten 2004
Meny Maktub. Jag och min bror äter middag på restaurang Esperanto, som vi fått i tips av Gourmets chefredaktör. Jag mailade honom och frågade vart han tyckte att vi skulle gå, och han sade Esperanto, som jag vid den tidpunkten aldrig hade hört talas om. Jag tackar honom än idag för detta. Jag grät över bönorna med lardo.



2: Bon Lloc, hösten 2005
Meny Degustation. Jag och min vän Johan bokade in detta då vi hört att Mathias skulle stänga( 22 december 2005). Det fanns inte plats men vi fick stå på väntelistan, och sent på eftermiddagen ringde de och sade att de fått ett avbok.Mycket vin blev det den kvällen, då vi delade på en flaska champagne till att börja med.

Snacks
Ägg, kaviar, stekt rågbröd
Rom, mango salsa, halstrade havskräftor
Dilamm-gräslamm, chevre, paprika
Ljummen parmesan sallad
Blom granité
Bakad färskost, vit choklad, körsbär
"88:an"
Nötcreme

3: Esperanto, våren 2008
Meny Esperanto. Jag och min bror igen. Tidigt den morgonen åkte vi ut till Bro Hof, där vi åt frukost, lunch samt spelade en runda golf. Otroligt trevlig bana, om än inte lika äkta som Sand Golf Club. Vi återvände till stan och gick sedan till vår favorit restaurang, Esperanto. Vi tenderar att återkomma hit, jag och min bror Anders. Och jag tenderar att gråta över något rätt, denna gång vårgröten.




4: Oaxen, sommaren 2007
Avsmakningsmenyn. En sommarkväll tillsammans med min tilltänkta, Linda, satte vi oss till bords. Maten var väldigt bra, men det som var bäst var hela upplägget. Vi bodde på deras lilla båt som låg nedanför restaurangen, där de även serverade frukost på morgonen efter. Skärgården och solnedgången som utsikt, min älskade på andra sidan bordet och härlig mat. En hyfsad kombination för att det skall bli en lyckad middag.



5: Jean-Georges, våren 2008

Avsmakningsmenyn. Detta ställe ligger i New York, uppe vid Columbus Circle. Det var då rankat 17 i världen, så förhoppningarna var mycket högt ställda. Inredningen var helt perfekt, servicen den bästa jag varit med om, och maten var även den mycket bra. Detta var min och Lindas förlovningsmiddag, så även denna inramning var helt ok. Man blev verkligen behandlad som en kunglighet.

RSS 2.0