Spanien runt med Gwyneth & Co
Igår kväll såg jag ett program som jag är tvungen att berätta om. Programmet heter "Spanien runt med Gwyneth & Co" och ett underbart litet program om 4 personer som åker runt till det som är mest sevärt inom gastronomi i Spanien. De fyra som åker runt är Gwyneth Paltrow, Mario Batali(kock), Mark Bittman(matskribent) och Claudia Bassols(skådespelerska). Gwyneth och Claudia är mest med för att de är snygga och trevliga, medans programmets mest intressanta person är Mark Bittman. Enligt mig är dock den fjärde, Mario, varken snygg eller intressant.
Programmet utspelar sig i det underbara Spanien. Underbar natur och underbara utflykter. Vi får se när manchego blir till, när vin i Rioja framställs och när de är på Dali museum. Framför allt får vi se när de mest underbara maträtter framställs på några av de bästa restauranger som Spanien kan uppbringa. Ett helt underbart program för alla som gillar att njuta av livet!
Programmet sänds på onsdagar kl 22.05-23.05 på kanal 9. Repris på söndagar kl 18.00.
Missa det inte!
Peter
Programmet utspelar sig i det underbara Spanien. Underbar natur och underbara utflykter. Vi får se när manchego blir till, när vin i Rioja framställs och när de är på Dali museum. Framför allt får vi se när de mest underbara maträtter framställs på några av de bästa restauranger som Spanien kan uppbringa. Ett helt underbart program för alla som gillar att njuta av livet!
Programmet sänds på onsdagar kl 22.05-23.05 på kanal 9. Repris på söndagar kl 18.00.
Missa det inte!
Peter
Bon Lloc
Jag och min vän Johan hade denna kväll, som var en av de sista som Bon Lloc fanns, beställt bord i landets ledande restaurang. Det var andra gången jag besökte stället, och det var första för Johan. Vi började med att dricka upp en flaska Louis Roederer på mitt hotellrum för att fira att kvällen äntligen var här. Inte så lysande skulle det visa sig...
Väl på restaurangen var det mest välbeställda människor, och så jag och Johan. Det känns som att det ofta på denna typ av restaurang mest är folk som äter där för att det är dyrt, inte för att de vill upptäcka något fantastiskt. Nåväl, det f år nästa blogginlägg handla om. När vi läste menyn tog vi ett glas Blanc de Blanc, för att släcka törsten och hålla igång det härliga champagneruset. Vi tod den stora avsmakningsmeny med tillhörande vinpaket. Måltiden var helt fantastisk, och ligger på min Topp 5 över bästa måltiderna jag ätit.
Det som gjorde denna kväll annorlunda mot andra kvällar, då jag utforskat olika restauranger, var mängden alkohol. Vi började som sagt med champagne i mängder, för att därefter gå över till vinpaketet som hörde till menyn. Det var totalt 6 rätter samt lite gott mellan dem. Detta gjorde så klart att både jag och Johan var ganska förfriskade när vi kom till lammrätten, som bestod av ett dilamm och ett gräslamm. Vi fick in ett underbart rödvin som passade perfekt till rätten. Efter ett tag så fick vi in mer vin, och såg till vår förvåning att glasen var smustiga. Det såg ut som att de hade glömt att diska dem... Eftersom vi båda tyckte att detta var mycket dåligt för en restaurang av denna kaliber, kontaktade vi kyparen. "Ursäkta, men våra glas är smutsiga..." sade vi med en förlägen ton, då vi inte villa skämma ut restaurangen som så väl smekte våra smaklökar. Kyparen tittade på oss förundrat, tvekade en sekund, och tog sedan bort glasen, varpå vi fick in nya som fylldes med vin. Vi var nöjda och måltiden fortsatte i en kavalkad av smaker. Vi blev så sugna på efterrätten som serverades på bordet bredvid, att vi bad om att få denna rätt likaså, utöver de efterrätter som fanns på vår meny.
På väg hem genom novembernatten var tonerna glada och högludda, som de skall vara en kväll som denna. Vi lade oss båda med ett leende på läpparna, medvetna om att vi var bland de sista som fick äta på en av Sveriges genom tiderna bästa restaurang. Dagen efter och frukost på något fik runt Stureplan. Kaffet smakade gott så här dagen efter, när jag och Johan pratade igenom den upplevelse som vi precis vait med om. Vi kom in på det där med vinglaset som var smutsigt, och plötsligt slog det oss. Då lammrätten var en huvudrätt, fick vi två glas vin till denna rätt. Självklart serverade i samma glas.
Att dagen efter inse varför kyparen tittade så förundrat på dessa två överförfriskade ynglingar, som trodde att de visste något om vin och mat, är bland de pinsammaste ögonblick jag varit med om i mitt gastronomiska liv. Att han inte sade någonting till oss skall han ha all heder för, då han kunde fått oss att skämmas på plats, vilket hade tagit udden av kvällen. En stor eloge till dig, om du mot all förmodan läser detta.
Väl på restaurangen var det mest välbeställda människor, och så jag och Johan. Det känns som att det ofta på denna typ av restaurang mest är folk som äter där för att det är dyrt, inte för att de vill upptäcka något fantastiskt. Nåväl, det f år nästa blogginlägg handla om. När vi läste menyn tog vi ett glas Blanc de Blanc, för att släcka törsten och hålla igång det härliga champagneruset. Vi tod den stora avsmakningsmeny med tillhörande vinpaket. Måltiden var helt fantastisk, och ligger på min Topp 5 över bästa måltiderna jag ätit.
Det som gjorde denna kväll annorlunda mot andra kvällar, då jag utforskat olika restauranger, var mängden alkohol. Vi började som sagt med champagne i mängder, för att därefter gå över till vinpaketet som hörde till menyn. Det var totalt 6 rätter samt lite gott mellan dem. Detta gjorde så klart att både jag och Johan var ganska förfriskade när vi kom till lammrätten, som bestod av ett dilamm och ett gräslamm. Vi fick in ett underbart rödvin som passade perfekt till rätten. Efter ett tag så fick vi in mer vin, och såg till vår förvåning att glasen var smustiga. Det såg ut som att de hade glömt att diska dem... Eftersom vi båda tyckte att detta var mycket dåligt för en restaurang av denna kaliber, kontaktade vi kyparen. "Ursäkta, men våra glas är smutsiga..." sade vi med en förlägen ton, då vi inte villa skämma ut restaurangen som så väl smekte våra smaklökar. Kyparen tittade på oss förundrat, tvekade en sekund, och tog sedan bort glasen, varpå vi fick in nya som fylldes med vin. Vi var nöjda och måltiden fortsatte i en kavalkad av smaker. Vi blev så sugna på efterrätten som serverades på bordet bredvid, att vi bad om att få denna rätt likaså, utöver de efterrätter som fanns på vår meny.
På väg hem genom novembernatten var tonerna glada och högludda, som de skall vara en kväll som denna. Vi lade oss båda med ett leende på läpparna, medvetna om att vi var bland de sista som fick äta på en av Sveriges genom tiderna bästa restaurang. Dagen efter och frukost på något fik runt Stureplan. Kaffet smakade gott så här dagen efter, när jag och Johan pratade igenom den upplevelse som vi precis vait med om. Vi kom in på det där med vinglaset som var smutsigt, och plötsligt slog det oss. Då lammrätten var en huvudrätt, fick vi två glas vin till denna rätt. Självklart serverade i samma glas.
Att dagen efter inse varför kyparen tittade så förundrat på dessa två överförfriskade ynglingar, som trodde att de visste något om vin och mat, är bland de pinsammaste ögonblick jag varit med om i mitt gastronomiska liv. Att han inte sade någonting till oss skall han ha all heder för, då han kunde fått oss att skämmas på plats, vilket hade tagit udden av kvällen. En stor eloge till dig, om du mot all förmodan läser detta.
Tack för de underbara måltider du givit mig Mathias!
Med vänlig häsning/
Peter
Lustfyllt
Idag bestämde vi oss för att besöka ett fik vi hört talas om. Det skulle ligga en bit utanför Habo, och enligt de som varit där vara väl värt resan. Så, väl framme vid fiket som heter Lustfyllt, slår det oss att det ligger väldigt vackert utmed Vätterns strand. Vi går in och genast översköljs vi av den värme och kärlek som finns här. Det är patinerade möbler, två öppna spisar, säkert 5 meter i takhöjd, utsikt över vättern, tända ljus, vita tulpaner... Ja, helt perfekt för att framkalla varma känslor i hela kroppen. En mycket charmerande äldre dam välkomnar oss och förklarar för oss att det finns en fikabuffé för 80 kronor, och då får man ta hur mycket man vill av vad man vill hur länge som helst. Låter kanon tycker vi och sätter oss ned vid ett av de vitmålade borden.
Fikabuffén består av fyra olika sorters matbröd med ost, marmelad och smör. Det finns även morotskaka, kolakaka, kokostoppar, nötkakor, semlor, fruktsallad, chokladrutor... Ja, som ni förstår saknades där inget. Hemkokt saft, kaffe eller te är dryckerna som bjuds. Aldrig har jag känt mig så nöjd efter en fika, då allting smakade helt underbart, och att få sitta i denna miljö och njuta av godsakerna, gjorde att vi satt där i över två timmar. Den charmerande damen kom då och då förbi och frågade om vi ville ha lite mer kaffe eller om det var något annat som vi saknade. En stund så kändes det som att jag var barn på nytt och satt hemma hos farmor och drack saft gjord av rabarbern utanför fönstret och åt bullar gjorda på vetet från åkern på andra sidan vägen. En underbar känsla av att den plastförpackade Delicatobollen aldrig någonsin uppfunnits.
Öppetiderna är 11-17 lördagar och söndagar, så har ni vägarna förbi Jönköpingstrakten en helg, kör en omväg, och ta er tid att fika på det bästa fiket i Sverige. Ja, nu tog jag i, men jag kan inte tänka mig att det finns ett bättre ställe att ta en kopp kaffe på. Det kan omöjligt bli bättre än så här.
Fikabuffén består av fyra olika sorters matbröd med ost, marmelad och smör. Det finns även morotskaka, kolakaka, kokostoppar, nötkakor, semlor, fruktsallad, chokladrutor... Ja, som ni förstår saknades där inget. Hemkokt saft, kaffe eller te är dryckerna som bjuds. Aldrig har jag känt mig så nöjd efter en fika, då allting smakade helt underbart, och att få sitta i denna miljö och njuta av godsakerna, gjorde att vi satt där i över två timmar. Den charmerande damen kom då och då förbi och frågade om vi ville ha lite mer kaffe eller om det var något annat som vi saknade. En stund så kändes det som att jag var barn på nytt och satt hemma hos farmor och drack saft gjord av rabarbern utanför fönstret och åt bullar gjorda på vetet från åkern på andra sidan vägen. En underbar känsla av att den plastförpackade Delicatobollen aldrig någonsin uppfunnits.
Öppetiderna är 11-17 lördagar och söndagar, så har ni vägarna förbi Jönköpingstrakten en helg, kör en omväg, och ta er tid att fika på det bästa fiket i Sverige. Ja, nu tog jag i, men jag kan inte tänka mig att det finns ett bättre ställe att ta en kopp kaffe på. Det kan omöjligt bli bättre än så här.
Ha en trevlig kväll!
Peter
Årets Kock
För någon minut sedan avslutades tävlingen årets kock på TV4. En timmes dreglande och drömmande över att kunna vad dessa kockar kan. Att göra en lysande rätt på bara 5 timmar med råvaror som man inte kände till innan, det blir jag imponerad av.
Årets vinnare var Viktor Westerlind som till vardags jobbar på Fredsgatan 12, Melker Anderssons högborg för fin gastronomi. På hedrande andraplats kom F12s kökschef, vilket kan föranleda till en och annan intrig bakom kulisserna kan jag tänka mig. Jag har inte ätit på F12 ännu, men då både guld och silverplatsen tilldelas kockar från denna restaurang, blir jag manad att åka dit och se vad som gör dem bäst i Sverige.
Vad som fick mig mest upphetsad under programmet, var när vinnaren visade hur han gjorde sin sej. Vakuumförpackad sej i mjölk, som sakta får bli varm i en cirkulator som håller 44 grader. Så underbart, så vackert, så tekniskt. Att det finns en sådan perfektion i hur man tillagar en fisk, gör livet lite roligare att leva. När skall jag tillaga fisk med sådan exakthet? Förmodligen aldrig, men det är väldigt roligt att titta på.
Om ni vill göra denna vinnarrätt, har ni receptet här. Ingenting för den som känner sig ovan i köket kanske...
Grattis Viktor, och lycka till med chefen!
Årets vinnare var Viktor Westerlind som till vardags jobbar på Fredsgatan 12, Melker Anderssons högborg för fin gastronomi. På hedrande andraplats kom F12s kökschef, vilket kan föranleda till en och annan intrig bakom kulisserna kan jag tänka mig. Jag har inte ätit på F12 ännu, men då både guld och silverplatsen tilldelas kockar från denna restaurang, blir jag manad att åka dit och se vad som gör dem bäst i Sverige.
Vad som fick mig mest upphetsad under programmet, var när vinnaren visade hur han gjorde sin sej. Vakuumförpackad sej i mjölk, som sakta får bli varm i en cirkulator som håller 44 grader. Så underbart, så vackert, så tekniskt. Att det finns en sådan perfektion i hur man tillagar en fisk, gör livet lite roligare att leva. När skall jag tillaga fisk med sådan exakthet? Förmodligen aldrig, men det är väldigt roligt att titta på.
Om ni vill göra denna vinnarrätt, har ni receptet här. Ingenting för den som känner sig ovan i köket kanske...
Grattis Viktor, och lycka till med chefen!
Solde Kaffebar
Underbart kaffe, underbar hemsida, underbar lokal och framför allt underbara människor. Tack Johan och Jonas för att ni har Sveriges bästa kaffebar. Ni är mina hjältar!
Har ni ännu inte varit på Solde i Malmö, besök denna kaffets högborg och låt er förföras av dess charm.
Kärlek!
Peter
Har ni ännu inte varit på Solde i Malmö, besök denna kaffets högborg och låt er förföras av dess charm.
Kärlek!
Peter
Söndagsmiddag
Några vänner kom idag på besök för en traditionell söndagsmiddag. Då jag fick en stor härlig emaljerad gjutgärnspanna från Le Creuset i julklapp, tänkte jag att det var nu hög tid att använda denna med någon form av gryta. Valet föll ganska snart på en Boef Bourgonion, då detta är bland det bästa jag vet. Jag har aldrig i varken champinjoner eller sidfläsk, utan vill hade så rena smaker som möjligt. En flaska bourgogne, högrev, lökar och morötter. Låt koka i 2-3 timmar, och njut sedan med ett potatismos gjort på potatis, grädde och smör.
Efterrätten bestod av en klassiker som jag kommer ihåg sedan barnsben. Cognacsinkokta päron med vispad grädde. Dock tog cognacen slut varför jag även var tvungen att ha i en skvätt amaretto, men det gjorde ju inte saken sämre. En härlig efterrätt är detta, som jag tycker avslutade denna måltid på ett värdigt sätt.
Jag var mycket nöjd med middagen, och extremt nöjd med grytan som den blev tillredd i. Jag har aldrig tidigare jobbat med emaljerade kokkärl, men jag måste säga att det var väl över förväntan. Det bränner inte fast, och är oerhört lätt att rengöra. Det man inte får glömma bort är att det en oerhört vacker skapelse, som har sett likadan ut sedan 1925 och där emaljen har livstids garanti. Det känns som att mormor visste jag hon gjorde när hon med sina 97 år på nacken valde denna gryta åt mig. Tack mormor, du är en underbar människa!
Efterrätten bestod av en klassiker som jag kommer ihåg sedan barnsben. Cognacsinkokta päron med vispad grädde. Dock tog cognacen slut varför jag även var tvungen att ha i en skvätt amaretto, men det gjorde ju inte saken sämre. En härlig efterrätt är detta, som jag tycker avslutade denna måltid på ett värdigt sätt.
Jag var mycket nöjd med middagen, och extremt nöjd med grytan som den blev tillredd i. Jag har aldrig tidigare jobbat med emaljerade kokkärl, men jag måste säga att det var väl över förväntan. Det bränner inte fast, och är oerhört lätt att rengöra. Det man inte får glömma bort är att det en oerhört vacker skapelse, som har sett likadan ut sedan 1925 och där emaljen har livstids garanti. Det känns som att mormor visste jag hon gjorde när hon med sina 97 år på nacken valde denna gryta åt mig. Tack mormor, du är en underbar människa!
Sov gott!
Peter
